Projektet ”Skärgård i världsklass”

Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för en kraftfull utveckling av skärgårdsturismen i hela Höga Kusten genom att förbättra kvalitet och tillgänglighet för vissa nyckelanläggningar samt marknadsinsatser, aktivitetsutveckling och produktutveckling.

Klicka på bilden och se filmen, ca 5 minuter lång. Sevärd!

Minnesanteckningar från möte angående

Skärgård i världsklass,  Tema Miljö

Ö-vik 22/9 2014, kl 18-21, Pinassen, Arken. Ca 35-40 personer deltog

Föreläsare/medverkande:

Siv Sandberg, turistchef Ö-viks kommun

Kristina Viklund, information, Umeå Marina forskningscentrum

Marianne Dahlbäck, miljöutredare, Ö-viks kommun

Odd Klofsten, VD BoatWasher Sweden AB

Patrik Karlin, fritidskonsulent, Ö-viks kommun

Åke Westin, Ö-viks kommun

Siv Sandberg inledde, hälsade välkommen och informerade om praktiska händelser.

Kristina Viklund:

Hur mår Bottenhavet, från Ålands hav till Haparanda?

Norra Kvarken skiljer havet från Bottenviken. I Norra Kvarken finns ett sötvatten-system som är unikt i världen. Sötvattnet gör att det blir låg salthalt, 1,5 % mot 35% i världshaven. Arterna i vattnet stressas av blandningen för lite salt kontra för lite sötvatten. Få arter är anpassade till bräckt vatten. Blåmusslan blir endast 1 cm istället för normalt ca 1 dm.

Allt påverkas av istiden. Isen låg ca 3 km tjock över vårt område och låg kvar längst här, med smältvatten som påverkat alla arter. Bottenviken kommer om 2 500 år vara en insjö.

Miljögifterna är större problem än övergödningen i Bottenhavet. Många exempel på förbättringar finns, men det är vissa stora problem med miljögifterna.

Dioxiner har högre halter i Bottenhavet än i andra havsområden. Fet fisk som lax får inte säljas inom EU! Fiskodlingsfisk får annat foder, så därför är de inte lika giftiga. Svenskt kostråd ger rådet att inte äta vår fisk så ofta. (T.ex. gravida ska inte äta fisk mer än 1-2 ggr/år!)

Dioxin kommer från en för låg förbränning kopplat till massaindustrin. Hela kedjan: människa - fisk - fisk - fisk - plankton, påverkas av dessa gifter.

Vikarsälens utveckling: År 1900 = 200 000 sälar. År 1980 = 5-10 000 sälar! Gråsälens population har en tillväxt med ca 4%/år p.g.a. forskningssatsningar. DDT och PCB förbjöds och gråsälen ökade.

Övergödning, syrefria bottnar: På en satelitbild kan man se stora problem i södra Bottenviken och Östersjön. Forskning pågår att tillsätta ämnen som samlar och bevarar föroreningarna i Östersjön.

(På bild visades stora svarta områden utanför Finska viken och ner mot Öland/Gotland. Vi drabbas när vindarna för vattnet norrut och föroreningarna följer med.)

Provtagning sker längs kusterna minst en gång i månaden. All förbränning som inte sker på rätt sätt skapar Dioxin. Fabriker släpper ut träfibrer i bankar på bottnen som nu börjar ge effekt, t.ex. på havsörnens äggskal! Fiberbankarna ligger i närheten av fabriken, beroende på vattenströmmarna m. m.

Generellt finns stora skillnader mellan länderna runt oss. Massaindustrin har stor betydelse. Internationella överenskommelser finns och stora ekonomiska skillnader finns.

Marianna Dahlbäck:

Töm inte i sjön!!!

Flagga för hårdare krav för fritidsbåtägare – hamnar. Ekosystemtjänster är ”tjänster” som ger oss sköna klippor vid vattnet, avstressande sjönära vistelse. Hon berättade att ekosystemet har havererat i Kina – där befolkningen själva pollinerar fruktträden för hand!

Hav- och Vattenmyndigheten ger direktiv, många från EU. Ca 900 000 fritidsbåtar i landet finns idag i vår skärgård, en av världens största! Kolväten, buller, giftiga bottenfärger, avfall – latrin hamnar i vattnet. Nästa år är det förbjudet att dumpa latrinet i vattnet. Transportstyrelsen ansvarar för tillsynen och sätter reglerna. Kommunal renhållningsordning - avfallsplan och renhållningsföreskrifter gäller.

Krav finns redan idag på fritidsbåthamnarna att ha mottagningsanordningar för latrin. I och med det finns kravet på en avfallshanteringsplan och krav på information.

Det finns undantag för bestämmelser om latrinavfall:

-       Att rädda liv
-       Skada
-       K-märkt båt 

Det anses som en sanitär olägenhet med kolibakterier. Inte ens att tömma pottan gäller, för det anses som nedskräpning, vilket är olagligt!

Fosfor och kväve i vattnet ska minska, ca 4 ton av 290 ton fosfor. Det kan tyckas vara en liten del, men en början. De stora passagerarfartygen ska också omfattas om  något år. Behovet kommer att belysas med  tillsyn – ökade krav.

Vad gäller avgifter, är den som driver hamnen ansvarig för avfallet. Hamnen får ej ta ut en extra avgift för latrinavfallet, utan det ska ingå i hamnavgiften. Flera hamnar kan gå samman med gemensam anläggning. Behovet får styra.

Tolv sjömil ut från land är förbuds-zonen för direktutsläpp av latrin.

Ö-vik/Lugnviks hamn, Ulvön, Köpmanholmen har idag toatömning.

Det är viktigt att fritidsbåthamnen har en avfallshanteringsplan!

Den ska innehålla:

Beskriva avfall som tas om hand,

Antal båtar i hemmahamnen

Antal gästande båtar/år

Uppskatta mängden avfall

Beskriva mottagning av avfallsanordningen, typ och kapacitet

Information och skyltar om hur man tar hand om avfallet.

Karta med olika avfallsstationer.

(i Ö-vik är det kommunen som bekostat anläggningarna och hamnarna har ansvaret. Man kan samarbeta med miljökontoret i gällande kommun om avfalls-hanteringsplanen.)

En förteckning över avfall som omhändertas

Beskrivning av omhändertagandet

Transportstyrelsen har tillsynsansvaret

Odd Klofsten:

Odd är mannen från Sthlm med fru från Bollstabruk!

Han ställde frågan: Varför skydda marken på hösten när det är under sommaren som båten ligger i vattnet? Han är vd för ett företag som säljer båtbottentvättar.

Med båtbottentvätt blir det bekvämare och säkrare. Man slipper bottenmåla, kortare häng-tid för att torka, kräver mindre arbetskraft, rena arbetsmiljö.

Rena båta läcker inget gift.

Han förordade borsttvättar. Metoden går ut på att bottenmålar inte längre. Havstulpaner bygger bon en viss tid på sommaren. Efter 2-5 veckor ska man tvätta bort de bon som växt.

Odds filosofi: Samla ihop 300 båtägare. Samla pengarna från deras bottenfärgsinköp och ge tid till Odd, så sätter han upp en anläggning!

Siv Sandberg:

Skärgård i Världsklass – projektet har pågått i sex år och avrundas till nyår. Projektet har omfattat Ulvön, Trysunda, Köpmanholmen, Skeppsmalen, Inre hamnen, Grisslan, naturhamnarna, rastplatser och marknadsaktiviteter. Man har gjort sevärdhetsskyltar på en mängd strategiska platser. Näringen har backat upp, hotell och båttrafiken. 55 mkr har kommunen satsat och lika mycket har näringen satsat. Ulvön, Ö-vik/Lugnviks hamn, Köpmanholmen har idag septiktankar för latrinavfall.

Patrik Karlin:

Man har gjort en enkät i sommar och fått svar på den. Vi som deltog kommer att få enkätsvaren i mejl tillsänt.

Patrik redogjorde hur man jobbat. Man har arbetat fram planer för ”försäsongsbiten”, ”högsäsongsbiten” och ”eftersäsongsbiten”. En ”vad-göra-lista” är framtagen.

Från publiken kom tipset om rengöring i bastu: Bastun ska rengöras med klorin helst efter varje besök/uthyrning.

Ö-vik har kostat på bastun i Baggviken.

Problem finns med landgångar som rörs då bryggor är för dåligt förtöjda.

Åke Westin:

Presenterade två förslag till plan för inre hamnen i Ö-vik. Ny anläggning för fritidsbåtar/gästbåtar kommer att byggas. Deltagarna på mötet fick lämna synpunkter på bygget samt övriga synpunkter för båtfolken i Ö-viksområdet.

/Lilian Vesterman, VNBF